Det är vecka två och vi vågar inte längre gå uppför trappan. Vi hör "dem" dundra runt där uppe och försöka ta sig ut. Vi är säkra på bottenvåningen för tillfället eftersom de fortfarande inte har bemästrat dörrhandtag och trappor.

Att lämna huset för att fly är inte ett alternativ. Vi såg med fasa genom köksfönstret hur en stackars idiot försökte. Han rusade mot sin bil, men en kolossal, upprätt dubbelsäng, otroligt smidig för sin storlek, hann ikapp honom. Den massiva grå-rosa saken föll på honom och mosade honom som en insekt.

Andra manicker hänger på. Förra gången vi provade det smarta vattenfiltret kom det ut en så vidrig brygd att vi nu är tvungna att dricka direkt från kranen.

Skräckinjagande.

Vi kan inte förlita oss på något elektroniskt. TV:n gör oss förvirrade genom att mata oss med påhittade nyheter, något om att Vita huset ska rivas? Självklart AI, så vi har ingen aning om det är ett globalt fenomen eller om det bara påverkar det mikrokosmos som är vår förorts återvändsgata.

Jag skär in den här biografin i köksbänken med en kniv, eftersom min iPad planerade död åt mänskligheten redan innan vi fick ut den ur lådan. Poängen är att om någon någonsin läser det här, hoppas jag att det tjänar som en varning till framtida, mindre enfaldiga generationer.

Vem du än är, lyssna noga på min varning: Vad du än gör, dröm inte ens om att köpa en säng ansluten till AWS molntjänst!💀

KDE:s programvara fungerar lokalt, direkt på datorn, utan att ansluta till någon nättjänst om du inte själv väljer det. Du behöver inte öppna ett konto för att använda Krita; KDE-anslut länkar BARA alla dina apparater till ditt lokala hem- eller företagsnätverk och når aldrig ut till det bredare internet; Kdenlive laddar bara ner resurser när du uttryckligen ber om det. Med KDE har du fullständig kontroll över all din programvara och tar inte emot order från nätservrar.

Genom att ge ett bidrag till KDE, säkerställer du att vi kan fortsätta att ge dig program och miljöer som låter dig behålla kontrollen, skyddar din integritet och avstår från att döda dig i sömnen.

Jag kom till en by. Stigen jag följde blev en lerig väg mellan de fallfärdiga hyddorna. Jag såg några få människor, men även de var förvridna och knotiga, de flesta kunde bara gå med två käppar.

De tittade misstänksamt på mig och svarade inte när jag hälsade på dem. Jag gick hastigt vidare och nådde snart hedens nordligaste gräns.

Lövverket tätnade igen när jag fick syn på en stuga och en gammal man som rökte pipa i farstun.

– Kommer från staden, eller? ropade han.

– Ja, svarade jag. Vacker plats här.

– Solen måste ha påverkad era ögon om ni tror det, skrattade han. Här, kom och ta en drink, och låt förståndet komma ikapp er.

Trött av att gå, blev utsikten till lite lokalt hembränt mer lockande.

Jag frågade honom vad som hade försatt området i ett så dystert tillstånd.

– Det var en sån där meteorit, eller? Så den kraschade ner på gamle Whateleys mark där borta. Han pekade vagt tillbaka åt det håll jag kom från.

Han berättade för mig hur något hade sipprat ut i marken och förgiftat brunnsvattnet och sedan gårdsfolkets kroppar och sinnen.

Hustrun hade blivit intagen, sonen sprang omkring vild och naken någonstans i skogen. Gamle Whateley själv hade hittats vandrandes i den tomma bondgården, sluddrande på ett främmande språk. Eftersom giftet också gjort hans hud mörk, antog lagens ombud att han var mexikan och skickade iväg honom till El Salvador.

– Den växer, den där saken som meteoriten lämnade kvar, förstår du? Den äter på träden och insekterna och djuren.

Han skälvde.

– Verkligen?! flämtade jag.

– Nä, minsann! Ni stadsbor tror på vilken gammal skröna som helst. Det finns en soptipp för elektronikskrot uppströms. För några år sedan, när Windows 11 slutade fungera på folks datorer, dumpade de 50 000 gamla datorer där. De körde över dem med schaktmaskiner och allt så att ingen kunde ta hem dem. Kadmium, ser du? Den där smörjan finns i floden, luften, överallt, och, ja ... Han gestikulerade mot heden och ryckte på axlarna.

– Ändå, sa han medan han fyllde på mitt glas, det kunde ha varit värre.

– På vilket sätt?

– Nästa stad ska få ett Meta AI-datacenter”, skrockade han. ”Vi är körda en generation, men de där idioterna är körda för alltid”.

Jag avstod från att berätta för honom att Windows 13 skulle släppas inom ett år. 💀

KDE tar itu med teknisk förorening genom sitt projekt KDE Eco. Vi minskar inte bara koldioxidavtrycket från programvara som körs, utan vi arbetar också för att se till att all vår programvara fungerar på datorer med låg prestanda som anses vara föråldrade.

Om du har blivit förledd att tro att du behöver en ny dator eftersom en uppdatering av någon oduglig privatägd programvara hindrar den från att köras på den nuvarande, tänk om. Ta en titt på kampanjen Slutet för 10 och upptäck hur du också kan bekämpa bluffen med planerad föråldring.

Ge ett bidrag till KDE och se till att vi kan fortsätta kämpa för miljön … och din plånbok!